|
|
Svenska | English
"Jag vill inte leva detta livet" visas på Göteborg Filmfestival.
Måndag 1 Februari klockan 10:00
Regi: Bo Harringer
18:00 Kulturskolans blåselever
18:30 Jonsereds musikkår
19:00 Filmvisning
1797 avseglar den 14 år gamle William Gibson från Dundee i Skottland till Göteborg. Detta blir starten på en ung mans vandring på en väg som kom att leda till byggandet av en fabrik och ett samhälle, som till stora delar är unikt i vårt lands historia.
Jonsereds fabriker, som kom att äga ett helt samhälle och som tog hand om alla, från vaggan till graven. Fabriken ägde en sjukstuga med förlossningsavdelning, en barnkrubba för de yngsta, en skola som fostrade de blivande arbetarna, ett flickhem för unga arbeterskor, en kyrka med av fabriken anställd präst, bostäder, handelsbod och slutligen ett ålderdomshem för de som vilade ut efter ett långt arbetsliv.
Regi: Renzo Aneröd & Bo Harringer
I filmen visar vi bland annat på det dåliga samarbetet mellan olika myndigheter. För myndiga missbrukare finns inget rapporteringstvång och samarbetet mellan t.ex sjukvård och sociala myndigheter har varit dålig. Ungdomar som tagit överdoser och fått hjärtstillestånd, kunde återupplivas på sjukhuset under natten och sedan skickas ut genom ytterdörren på morgonen utan någon uppföljning eller hjälp. Efter att filmen nu visats för politiker och tjänstemän i Göteborg så har beslut tagits för att förbättra kommunikationen mellan olika myndigheter. Sjukvården i Göteborg får in runt 150 GHB-överdoser om året. Alla GHB-fall ska nu rapporteras till sociala myndigheter, och samarbetet med polis och andra berörda ska förbättras.
“Starka bilder av bottenlös förtvivlan” - Mats Johnson/GP
“Filmen träffar som ett knytnävslag i magen” - Jimmy Fredriksson/GT
“Väldigt bra och hemsk och sorglig och angelägen och upprörande!” - Mikael Wiehe
Regi: Renzo Aneröd & Bo Harringer
|
De senaste åren har intresset för ”svensk kultur” ökat, speciellt bland arbetarungdom med svensk bakgrund. En stor del av patriotismen är rasistisk och nazistisk. Men en del av den patriotiska rörelsen säger sig vara icke-politisk och icke-rasistisk.
NJORD är ett vikingarockband från Sandviken. De kallar sig patrioter och hyllar Sverige i sina låtar. BLACK WINGS består av unga raggare från Kungälv, som ibland kommer i bråk med invandrare. MÅNEGARM är ett hedniskt hårdrocksband från Norrtälje. De är asatroende.
”För alltid Patriot” Skildrar nationalismen bland ungdomar som inte ser sig själva som rasister, men som befinner sig i ett gränsland.
En produktion från Filmateljén med stöd av Allmänna Arvsfonden, Levande historia/Göteborg, ABF och Sensus.
|
|
Regi: Ewa Wilhelmsson
"Flickan som trodde på drömmar" av Ewa Harringer, handlar om en kvinna, hennes äktenskap, en obotlig sjukdom och en stark kvinnas kamp för rätten till ett värdigt liv. Ewa Harringer har själv levt med MS i trettio år.
Hon är ung och nygift. Hon är i full färd med att förverkliga sina drömmar, hon vill stå på scen, hon vill dansa!
Plötsligt en dag tappar hon känseln i sina ben och hon får diagnosen MS. Hela hennes värld rasar samman. Ska hon aldrig mer kunna dansa?
"Flickan som trodde på drömmar" angår alla, ung som gammal, sjuk som frisk. Samma typ av frågeställningar gäller för alla typer av sjukdomar vare sig det är t.ex. cancer, MS eller ALS. Hur ska jag förhålla mig som anhörig, utan att själv gå under? Hur ska jag förhålla mig som sjuk utan att bli ett krävande offer?
Filmvisning och efterföljande diskussion med manusförfattaren Ewa Harringer närvarande går att boka.
En produktion med stöd av Allmänna Arvsfonden, GIL, Göteborg & Co och Göteborgs Handikappråd.
Ewa Harringer är medlem av VSA.


Motiveringen till priset:
Bo Harringer och Renzo Aneröd har framgångsrikt arbetat tillsammans och bl a gjort ett par uppmärksammade filmer:
• Under en blågul himmel handlar om möten mellan ungdomar från olika subkulturer i Göteborgs nordöstra stadsdelar.
• Islams barn i folkhemmet handlar om unga muslimska människor i Göteborg. Det är en film om religion, kultur, konflikter och sökandet efter en identitet i Sverige.
Bo och Renzo har genom film och litterär gestaltning tagit upp brännande samhällsfrågor på ett sätt som berör, leder till eftertanke och lust att förändra samhället. De har sammantaget gjort en helgjuten, folkbildande insats utifrån de iakttagelser och erfarenheter de gjort i främst Göteborg.
Bo Harringer och Renzo Aneröd är båda genom samhällsengagemang och kulturgärningar en inspirationskälla för oss alla.
Priset har delats ut sedan 1984. Bland tidigare kulturpristagare kan nämnas Ulf Dageby, Berndt Andersson, Roland Jansson, Niklas Hjulström, Kent Andersson och Hammarkullefestivalen.